Just nu har jag en mur av förnekande mellan mig och avhandlingen och framförallt inlämnadet av avhandlingen. Den gör att jag inte kan tänka mer än några timmar framåt i taget och inte förstår hur ruskigt kort tid det nu är kvar tills jag måste lämna ifrån mig allt.
Jag har väldigt mycket kvar samtidigt som jag har väldigt kort tid kvar. Ingen bra kombination. Särskilt inte ihop med detta effektiva förträngande som tex gjorde att jag idag ställde upp i 45 minuter för en kollega som behövde hjälp med ett bullerexperiment (som dessutom gjorde mig supertrött) och att jag åkte iväg och simmde med Edvin fast maken sagt att han kunde ta det så att jag fick jobba. En sådan typ av försvar är ju förstås väldigt bra att ha i normala fall, att tex helt kunna lägga jobbet åt sidan en vanlig vardagskväll är ju toppen, men nu är det inte bra. Jag skulle behöva någon som stod med en piska och ropade åt mig var 5e minut att hålla ångan uppe för snart har jag ingen mer chans att rätta till alla fel och skriva dit alla de där viktiga aspekterna jag tänkt göra senare.
Ikväll finns det i alla fall ca en timme kvar med möjlighet att göra en insats. Dags att ta den chansen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar