På rätt köl igen

Nästan en vecka tog det att vända skutan rätt igen efter mötet där jag blev orolig för att mitt arbete inte dög. Efter att inte ha kunnat släppa det hela på många dagar, och efter lite peppning av en vän, tog jag tag i det och mejlade min bihandledare häromdagen. Jag tog upp att jag blev osäker på om han menat att mitt arbete hittills inte höll och/eller om han var orolig att jag inte skulle hinna bli klar. Han svarade ganska snabbt och skrev att han inte var orolig över det, han berättade att han hade en annan doktorand som skulle disputera i april som nog inte hunnit så långt som jag med kappan, så det var inte det han hade menat. Det han var bekymrad över var hur vi skulle få tag i en bra opponent med så kort framförhållning. Just detta med opponenten jan jag ju egentligen släppa eftersom det är huvudhandledarens ansvar att ordna med opponent, även om det är klart att det påverkar mig om han inte lyckas med att få tag i någon. Men oj vad skönt det kändes att det inte var själva manuset som var dåligt.

Nu har jag landat efter detta och det känns ok ändå eftersom jag under denna vecka har arbetat på med uppgifter som blev mig tilldelade på mötet i fredags och som har med ett annat projet att göra. Jag har också passat på att göra klart några undervisningssaker, så jag har inte bara slösat bort tiden md att inget göra. även om jag inte jobbat med kappan. Nu känns det bra att ta tag i den igen och nu är det dags att börja på en ny del av kappan. Det ska bli lite kul, tror jag.